Living In Paradise

I jämförelse med svenskarna så är spanjorerna.. ja vad ska man säga.. lite mer färgstarka, utan att låta något som helst dömande. Inte för att svenskar skulle vara tråkiga, hell no. Det är bara det är spanjorerna har en starkare personlighet. Är de glada, älskar de hela världen. Är de arga, då är det krig mot hela världen. Är de förälskade gäller inget annat än romantik och rosor. Är de ledsna, liknar det ett kapitel ur en grekisk tragedi. De är hetlevrade, passionerade och högljudda. Och brinner de för något, så är det snarare ett inferno av flammor än en liten låga. Och så har vi då fotbollen. Den stora nationalsporten. Viktigare än något annat (förutom mamma då).
Föreställ er nu ett helt land i tystnad, alla gator tomma, affärerna är stängda. Det enda som hörs är bruset från tv-apparaterna som alla visar samma kanal. Och sedan plötsligt, som en explotion, segerrop som ekar över hela landet. Spanien har vunnit VM i fotboll. Alla känslor jag pratade om innan, gånger 10. Det blev kaos!! Fyrverkerier, flaggor och bergssprängare överallt spelandes de spanska versionerna av Shakiras "Time for Afrika" och K´naan och David Bisbals "Wave your flag". Gatorna var fyllda av firande spanjorer. Det var något av det galnaste jag har varit med om men gud så kul vi hade det!!

Under matchen   

Seger!




Som sagt: Gatorna var fulla

Raul, jag och Leo

Alla hade sitt sätt att fira på...

Och här kommer den. Första bilden på mig och Jonathan som officiellt par <3